Jag har funderat sådär djupt igen.. Att vi människor alltid ska kategorisera allt; bra/dåligt, fint/fult etc.. Det första vi börjar att fråga varandra är "hur mår du?" Får/svarar oftast samma,  "jo det är bra", eller så har vi dom som alltid svarar, "Det är som vanligt, man får kämpa var dag som går.."  Det spelar liksom ingen roll om man ringer pratar ett år senare.. dom "kämpar" fortfarande!

Nu är detta inget påhopp på någon, jag bara funderar.. Varför ens sätta "stämpeln" bra/dålig på sin dag, på hur man mår? Vart går gränsen för bra och vart går gränsen för dålig? Om vi verkligen tänker efter, känner hur vi känner innuti, är det verkligen dåligt eller är det egot som tycker synd om sig själv? Våra hjärnor är ju jätte bra på att spela oss ett spratt!

Nu snackar jag inte om att man inte får säga dåligt, för de som är sjuka eller annat som hänt kan må dåligt. Men annars tycker jag att man ska känna från sitt hjärta när man kliver upp på morgonen, känns denna dagen bra, lev den som om den va den  bästa. Skit i om regnet öser ner utomhus eller om det är längsta kön på ica.. Känn istället hur regnet friskar upp luften och fyller dina lungor med frisk och fantastisk luft och energi, kön på ica ger dig en stund för att andas ut, varva ner.. Det kallas med ett annat ord att leva i nuet! Inte skrika och svära för sig själv hur  sjukt långsam damen i kassan är för att sedan för sig själv börja klanka ner på hennes frilla eller liknande, bara för att du "måste" hinna det ena eller det andra.. Fundera istället på varför just det händer dig just nu, ditt undermedveta kanske ger dig en chans till att varva ner för att du behöver det.. Se det och du kan börja njuta av vartenda liten stund i ditt til, och då kan du sedan ärligt svara, när någon frågar, Jag mår bra! Att säga jag mår toppen och känna i hela kroppen att det är så, det är fantastiskt!

Nu påstår inte jag att jag är den mest positiva människan på planeten, jag ville precis nacka papegojan för att han skriker som e unge (högt, om och om igen), men istället samlade jag mig och tänkte varför händer detta mig just nu? Kan det vara för att jag ska lyssa mer runt okring, uppfatta signaler, ge papegojan och andra grejer lite mer kärlek? Ja detär bara vi sjäva som kan svara på vad som betyder vad.

Nu har jag pladdrat på om mina funderingar, hoppas att ingen tar detta som någon kritik eller blir arga, detta är inget personligt mot någon, men jag hoppas att många kan fundera över det, testa och se vad som händer!